Direktlänk till inlägg 5 mars 2013

jag och min katt på sjukhus!

Av Sofia Garfield - 5 mars 2013 00:42

Min dagbok Idag:                                                        13-03-04 05:25 pm

Jag vaknar kl 05:30 am av panik-illamående. Du vet sånt där illa mående som när man bara kan sätta sig upp, kolla rakt fram och ingeting får röra sig, för då spyr man. Man mår så illa så man blir ett svart måln och vad som försegår där inne vet ingen, för man kan absolut inte förklara hur illa man mår. Förklarings orden blir "iiiiiehhh"
Jag går in på toaletten för att kräkas ...... tror jag, men ja, jag kräks genom baken så att säga. Får magknip och det det svarta målnet blir bäcksvart. Här sitter man lixom på toan och (ursäkta) skiter ut tarmarna, samtidigt som man bara kan förklara sej med "eieieieiehhhhhh" smärta, illamående och kan bara stirra RAKTFRAM!
Nu tror jag att jag förklarat mitt illamående så ni förstår hur äckligt det var!!!!! hoppas ni fick medkänlsa eller sympati!!!! Även ni tjockhudade manliga norrläningar som kan skjuta en älg utan att får ont i själen...

Jag sitter där och när jag kan vrida på huvudet får jag ser det här lilla ynkliga ansiktet som troligen känner samma sak som jag.
"eeeih" är det han säger också. jag sa "ja jag förstår precis, stackars oss!" :(
  "eeiihh help me fia!"
  vi går tillbaka till sängen och ligger helt döda och försöker hålla ut tills det svarta molnet som nu blivit ett OSKMOLN gått över! jag tror självaste Tor flyttart in! :(
  thomas behöver vård genast. Kl 10 beger vi oss iväg, och ungefär så här mycket orkar jag med hans problem!
Min vän från hjälpföreningen var snäll nog att köra mej till vetrinaren! TACK!!! BUSSEN HADE KÄNNTS  som EN VÄRLDELÖST LÖSNING! för min lösning behövde en toalett och ingen BUSSförLÖSNING TACK!!! 
Väl framme på djursjukhuset fick jag fylla i informations papper om thomas (ända gången jag faktiskt tyckt att amerikanska informatons blads papper med information om en patient var USEFUL, ja asså för människor kan prata! inte katter. Fattar ni?)
Hon tar honom (?!?!?!????????) stoppar in honom i en bur, tar buren till ett rum med MASSA HUNDAR I BUR! jag ser thomas panik!!! jag säger "He is very afraid of dogs and loud noices!!!!!!" hon svarar "we are gonna take good care of him" . (HJÄLP!) sen ber hon mej att åka hem ?!?!?VA!?!? ska jag alltså lämna mitt lilla hjärta bland stora monster, okända läkare och läskiga medicinner?! (men fyyyyyyyy) Sen stänger hon dörren, i mitt huvud ser jag hur hon klämmer sönder misse katten och bli mat till hundarna och skrattar hon ett häx skratt "mohahahahahahahyiahahahaha!!!" allt på samma gång, fasands fullt!!! I ren panik börjar jag gråta lite lätt! (min stackars misse katt!!! min NALLE BÄBIS!!!! helt ensam bland STORA BESTAR, NEJ BJÖRNAR!!!! DEMooOOONER!!!!!!!)
jag får åka hem igen helt orolig, febrig, svag och hjärteskärrad (e det ens ett ord, passade iallafall väldigt bra in, och det gör också STJÄRTESKÄRRAD!!!!! för det sviiiiiider om ni vill veta hahahaah stjärteskärrad!!!)


Hemma gråter jag kräks med rumphålet och mår illa... sedan ringer mamma "HALLELUJA *ÄNGLASÅNG*" jag berättar allt hemskt som skulle kunda och ska hända  min NALLE BEJBY!!!!
Efter en timme ringer doktorn och berttar att thomas katten har dåliga bakterier i magen, han behöver äta "probiotic". Hans deare har gjort honom svag, illamående och uttorkad, och därav kräks misse katten!
Hon frågade också ifall han har blivit uppstressad någon gång i veckan. Berättade om hund insedenten. Då sa hon att små känsliga missar ska inte utsättas för panik/stress/ångest, alla katter får ont i magen och dearé om det blir stressigt, tex; flytt, skiljsmessa (hahah, alltså om det bråkas och skriks hemma, katter är känsliga för känslor i luften som vi också är men tror att vi inte är), glömt att ge kvällsmat, attakerad (eller tvingas gå på promenad på kalla YTOR! tänker jag, ojoj nä stackars!). Det har alla stressmage och kan bli mycket sjuka, som i thomas fall, som redan har överkänslig/aktiv mage. Hans dearé gav överflödiga ondabakterier som dödade alla andra goingar, sen blev han uttorkad illamående osv. Hon sa att det var JÄTTE BRA att vi kommit in så "tidigt" i sjukdomen. hade vi väntat längre hade han faktiskt kunnat dö. Hans dåliga bakterier har hittat hela vägen ner i min mage också!
jag har alltså en KATT SJUKDOM! iallafall är det min teori.
    så här glada var vi när vi fick återförenas igen, mamma och katt bäbis! <3 Misse blev så glad när han fick krypa upp i min famn efteråt, han började spinna på engång och smekte min hals med sitt huvud. Det värmde så gött i hjärtat mitt att kärleken är ömsesidig! (UMM älskar missar) Dock var buss-tripp hem lite läskigt, massa brummande bilar och folk som skulle klappa...men det gick bra för han var ju med mej! :) 

hahah vet ni vad jag sa på bussen till alla mäniskor som inte kunde låta oss vara i fred "ååg så gullig får jag klappa , vad heter han" osv när misse katten fick nog gömde han huvudet ner i väskan så det inte kunde klappa honom mer, då sa jag "ja tänk va skönt och vara katt, jag hade också gjort så där just nu om jag kunde!"  för ALLLA PÅ BUSSEN skulle verkligen angagera sig i mej och min katt. JAG HAR FEBER!!!! Det skulle det sitta fint att gömma huvudet ner i en väska och bara säga "huuuuummmph"
   Det här är misses meddusin.
Han blev så lycklig över att komma hem! så fort han såg ytterdörren tog han ett glädjeskutt ur väskan innan jag ens hann säga "home" , rusar mot dörren och börjar klösa och jama "ÖPPNA DÖÖÖRRN" .
INNE satte jag mej på golvet och han kom upp sanbbt upp i mitt knä, spinnandes så högt att jag trodde det var en helikopter. SÅ mysigt!!! men spinnandet slutade genast... medicine time! :( i'm sorry! jag var tvungen att öppna hans mun hålla fast honom (och nu blev han sur!!!!) stoppa ner tabetten så långt ner som möjligt och hålla igen munnen samtidigt som jag klappar på hans hals... vi misslyckades massa gånger och har massa bit märken på min hand men tillslut svalde han en äcklg tablett!! BRAVO! jag blev så stolt hahaha! "du e så duktiiiiiig!!!!!!!!! bra gjort gosing!!!" och så klart föll en lite stolthetstår ner för mina febriga kinder! haha! :)

SEEEEEEEN var det min tur att gå till doktorn! blodprov, bajsprov och  "probiotic" exakt samma som thomas gjorde och fick! fast hans bajsprov går lite lättare, jag måste gräva i mina egna bajskorvar och lägga i små burkar SJÄLV! det slapp han iallafall! hummph orättvist! 

Nu är Derek på väg hem från sitt jobb, första dagen på hans sjukhusjobb, som assistent till doktorens sjuksköterska. Han sa att han köpt en present till mej... han hittade "roslagsknäcke" i en liten affär?!?!?!?!?!???? JAAAAA! va gott!!! och så köpte han ris nudlar med kykling buljong....
Nu ligger thomas på sitt favorit ställe och sover. och jag somnar snart jag med.... Jag tycker att vi båda kämpat på såååå bra idag vi två..  Nu tar vi rast från livet och sover lite! det är vi världa!!!

/Sofia och Misse Katten Thomas Nalle-Bäbis Garfield

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Sofia Garfield - 18 oktober 2014 03:17

   Who ever said that diamonds are girls best friends never owned a dog!                                           ...

Av Sofia Garfield - 14 oktober 2014 04:54

 Det senaste dagarna har jag sovit i kapp, återhemtat mig. Min kropp mår mycket bättre sen jag slutade skolan, INGEN ÅNGEST eller stress alls! det är så skönt att jag knappt vet vad! Jag har dock lite svårt att komma i väg till kyrkan på söndags morg...

Av Sofia Garfield - 6 september 2014 03:41

Då har jag med nöd och näpp (haha säger man så) klarat ännu en vecka till på UVU. hoj va slitsamt och jobbigt det är! har gråtit flera nätter i rad och behövt ta dubbler av ångest dempande och sagt till derek att jag hoppar av!!!!! :( men, jag kom in...

Av Sofia Garfield - 4 september 2014 02:04

Hejhalloj! strul strul strul!!!! SÅ det var inte alls meningen att jag skulle vara i "beginning ballet" klassen (klassen heter 990). Jag gick dit och den var på tok för lätt för mig! men jag vågade knappt säga något. Efter lektionen gick jag till lär...

Av Sofia Garfield - 2 september 2014 01:01

Då var man tillbaka i Amerikatt igen. Jag har fyllt 24 år  och hunnit gå i skolan i en vecka, det är väll två milstolpar hittils jag har klarat av! Derek och jag åt lunch på det här stället för någon vecka sen. Det var stället där vi träffades för fö...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Mars 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards